Rut Bernardi
Rut Bernardi è una linguista, poeta e docente all’Università Libera di Bolzano. Pubblicò il libro Geschichte der ladinischen Literatur insieme a Paul Videsott. Tra le sue opere più famose nominiamo Lëtres te n fol (1996), Nëus jon cun la ferata. 6 stories crimineles (2002), Gherlandes de sunëc (2003), Ladin defin (2003), Dolomit. Ein Gipfelbuch (2007), Lirica y prosa da piz a cianton (2011) e Vites scutedes via (2020). Rut Bernardi è stata premiata con numerosi premi, p. es. con il Förderpreis Walther von der Vogelweide del Südtiroler Kulturinstitut (2004), con la decorazione al merito del Tirolo (2016) e con il premio internazionale Tacita Muta per la lingua ladina (2021).




L’ert per l’ert
Dl’ert fé n ert
vën ert sëura
zënza se n sté ert
sun ch’l troi ërt
che l ert dl’ert pieta
per fé ert per l’ert.
La vën tert l’ert
canche la ie ërta
tl ert dl’ert
che vën ert sëura
ajache l’ert ie n ert
da sté ert.
L’art pour l’art
Aus der Kunst einen Beruf machen
fällt schwer,
ohne zu verzagen
auf dem steilen Weg,
den der Ruf der Kunst fordert,
um Kunst um der Kunst willen zu machen.
Sie kommt spät, die Kunst,
da der Weg steil ist
beim Ruf der Kunst,
der unwiderruflich ist:
denn die Kunst ist ein Beruf
zum Verzagen.
**************
Ert
Substantiv: l’ ert = die Kunst / l’arte; l ert = der Beruf / il mestiere
Adverb: ert = (se fé ert) schwer (fallen) / stentare; (sté ert) besorgt sein / stare in apprensione
Adjektiv: ërt = steil / ripido
Rut Bernardi, Tluses, ai 4 de juni dl 2018
Śën sënn
Śën ei sënn
sënn de śën
ie n sëmi de sënn
sëmi bel sëch
de sënn iust śën
che sëmie cun sënn
śën de plën
n sëmi de sënn.
Ce sënn semië
śën de sënn
n sëmi de plën
de sënn de śën
semië de sënn
bel sëch y śën
ie sëni de plën
che é sënn iust śën.
Jetzt Zorn
Ich bin voll Zorn,
der Zorn grad jetzt,
er ist ein Traum,
ein starker Traum
vom Zorn grad jetzt,
ich träum voll Zorn
ganz zornerfüllt
grad jetzt den Traum vom Zorn.
Ach was für Zorn,
dass eben jetzt
vom Zorn ich träum
so durch und durch den Traum
vom Zorn, den jetzt ich träum
so stark, grad jetzt
als Zeichen ganz und gar,
dass nun voll Zorn ich bin.
**************
śën = mit stimmhaftem S und velarem N = jetzt / adesso
sënn = mit stimmlosem S und dentalem N = Zorn / rabbia
Rut Bernardi, Tluses, ai 29 de dezëmber dl 2017
Sëida
Te pra da plantes da sëida,
mpaziedes de sëida de ciaval
y sëida de purcel,
vëijen tert da sëira
danter i pei de sëida
l lëuf.
L striscia
sëura sëida ca
tres sëida spizadëura,
y sëura si cë ora
jola bel sëul
l airon sëida.
L chier na loca
che va a sëida
per se paré la sëit,
y sciche na sëita
ti fir l lëuf
tla pluma de sëida.
Grenze / Borste / Seide
In der Wiese mit den Schwalbenwurzknospen,
drin hängen Pferdeschwanzhaare
und Schweineborsten,
dort siehst du, wenn es finster wird,
durch den Lattenzaun,
den Wolf.
Er schleicht
über die Wiesengrenze
durch Nesselseide,
und einsam kreist
über ihm
der Seidenreiher.
Er sucht den Tümpel
am Grenzrain,
um den Durst zu stillen,
und wie ein Pfeil
packt ihn der Wolf
beim Seidengefieder.
**************
la sëida
1. sëida (Abgrenzung / confine)
2. sëida (Seide / seta)
3. sëida de purcel (Borste / setola)
4. sëida de ciaval (Pferdeschwanzhaar / capelli della coda di cavallo)
5. plantes da sëida (Schwalbenwurzgewächse, Seidenpflanzen / asclepìade)
6. sëida spizadëura (Nesselseide / seta di ortica)
7. airon sëida (ucel) (Seidenreiher / airone garzetta)
Rut Bernardi, Tluses, d’agost dl 2018